Etiska regler för press, TV och radio
Vad säger mediernas etiska regler egentligen? Och hur tillämpas de?
Jag har valt följande två regler som jag tycker är extra viktiga, och kommenterat dessa.
1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.
En korrekt och allsidig nyhetsförmedling. Det är stora krav som ställs, men helt befogade. I en demokratisk stat som Sverige med fria medier fungerar väl detta i stort. I andra mer totalitära länder, där statsmakten har hela makten och det alltså inte finns någon ”tredje statsmakt”, existerar ingen allsidig nyhetsförmedling. De uppgifter som publiceras är kanske korrekta, men väldigt tillrättalagda för att passa den styrande eliten. Folket ska få veta det som de bör veta, ingenting annat.
Tillbaka till Sverige. Även om denna den första spelregeln för medierna fungerar utan större problem här tycker jag ändå att den är den viktigaste. Det är förhållandevis lätt att lura läsare/tittare/lyssnare. Eftersom vi tar för givet att det som framställs i medierna är sant, så kanske vi litar alldeles för mycket på det. Som läsare kan vi inte på ett enkelt sätt kontrollera uppgifterna. Vi måste kunna lita på att det är korrekt och allsidigt.
Medierna ses dessutom som sagt som den tredje statsmakten, och en sådan ska vi kunna lita på och ha förtroende för i ett demokratiskt land. Medierna ska arbeta som ett fristående komplement till statsmakt ett och två. Återspegla det som där sägs och bestäms på ett lättfattligt och informativt sätt. Det är en viktig roll som ställer stora krav. Vi ska kunna lita på att det vi läser och hör är korrekt, att det är tillräckligt, och att vi får reda på alla sidor av ämnet. Därmed inte sagt att det alltid är så.
14. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.
Att ses som oskyldig tills domen fallit. Självklart. Men agerar pressen också så? Ja, när det gäller okända personer tycker jag att den här regeln efterlevs. Däremot när det handlar om kändisar som misstänks för att ha begått ett brott, då kan man fundera på hur det är. Jag upplever att medierna ofta, utan att direkt säga allt, vinklar artiklarna så pass hårt att läsarna i princip redan har dömt personen i fråga redan innan rättegången har startat. Är jag hård nu i min bedömning av murvelmoralen? Ja, kanske. Jag säger inte att all media gör så här. Men allt för många stora medieföretag gör det. Mer eller mindre tydligt. Kanske är det inte helt fel om saken är solklar även innan domen fallit. Kanske kan man tala om ett allmänintresse som kräver att fakta publiceras på ett visst sätt. Det är en svår balansgång, och det gör regeln ännu viktigare.
Kommentarer kring PON:s ärende: Exp nr 1/2008 Norra Skåne ”Namngivning av veterinär medförde klander”.
(http://www.po.se/Article.jsp?article=17628&avd=arenden_beslut).
Det här ärendet handlar om en veterinär som namngavs i tidningen Norra Skåne i samband med en artikel om en hund som blivit feldiagnosticerad. Veterinären anmälde tidningen då han ansåg att publiceringen av hans namn saknade allmänintresse och att artikeln var starkt vinklad till fördel för hundens matte. PO liksom PON fann att namnpubliceringen saknade allmänintresse, att detta medfört veterinären ”oacceptabel publicitetsskada” och att tidningen därför ”klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed”.
Att veterinären anmälde Norra Skåne är inte konstigt. Han och hans företags rykte fick sig en rejäl känga i samband med artikeln. Att bygga upp ett gott renommé tar år, att förstöra det går på en sekund. Artikeln hade inte blivit sämre av att anonymisera veterinären. Visserligen hade han fått komma till tals i artikeln, och visserligen hade han feldiagnosticerat hunden. Men ingen skada skedd, hunden lever och mår bra, och hur själva besöket på kliniken gick till finns bara ord på. Veterinärens ord mot hundägarens. Att tidningen slog upp artikeln ganska stort och berättade om händelsen var riktigt. Feldiagnosticeringar av djur intresserar säkert nästan lika många som feldiagnosticeringar av människor. Men frågan är ju om det var nödvändigt att publicera veterinärens och klinikens namn samt vägbeskrivning till denna. Nej, det tycker jag inte. Det tillförde inte artikeln något. Det hade varit skillnad om detta var veterinärens 24:e feldiagnosticering och om han tidigare blivit dömd i Veterinära ansvarsnämnden. Då hade det antagligen funnits allmänintresse att tala om vem han var. Nu var så inte fallet. Jag håller här på veterinären.
Tidningen klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed. Räcker det? Eller har de brutit mot densamma? Nja, frågan är inte helt lätt att svara på. Jag tycker nog att det är i vekaste laget att välja åsidosättande. Hur kommer veterinären och hans klinik att kunna jobba i fortsättningen? Har de på grund av artikeln tappat flertalet av sina kunder? Kommer de att få nya kunder när dessa har läst artikeln? Kan veterinären fortsätta arbeta? Kanske, kanske inte. Men risken är stor att det blir en rejäl nedgång i verksamheten. Förhoppningsvis bara tillfälligt. Nog kunde PON ha valt ”brutit mot god publicistisk sed” istället.
/Lena
torsdag 28 februari 2008
torsdag 14 februari 2008
Nyhetsvärdering (Blogguppgift A)
Nyhet 1
Dala-Demokratens (DD) huvudnyhet den 11 feb handlar om införandet av vårdnadsbidrag i länets kommuner. Nyheten tas upp stort med bild på förstasidan samt på heluppslag på sid 4-5. Jag har valt att studera artikeln utifrån Andersson-Ek, Andréasson och Edwardsons kapitel om nyhetsvärdering i boken "Börja skriva".
De sätter upp tio punkter när det gäller nyhetsvärdering. Ju fler punkter som är uppfyllda, desto större värde har nyheten. Punkterna är rangordnade med de viktigaste först.
Vad är det då som gör ovanstående artikel till en förstasidesnyhet?
Så här ställer sig nyheten till nyhetsvärderingen:
1. "Det du själv reagerar för". Rubriken "- Vi skaffar inte barn för att ha dem på dagis" reagerar många för. Rubriken är provocerande och väcker intresse, gör läsaren upprörd eller kanske nyfiken.
Punkt 1 är alltså uppfylld.
2. "Intresserar många". Frågor om barn engagerar de flesta läsare. I och med rubriken lockas ännu fler som i normalfallet kanske inte läser artiklar om barn.
Punkt 2 uppfylld.
3. "Inträffar i tidningens spridningsområde". Javisst, riksnyheten om vårdnadsbidrag är neddragen på lokalnivå med en sammanställning över hur de olika kommunerna ställer sig i frågan. Se dessutom punkt 7.
Punkt 3 uppfylld.
4. "Egen nyhet". Nej, det här är ingenting exklusivt för DD. Men lokalkonkurrenten Falu Kuriren har dock ingen artikel om detta samma dag eller ens de senaste veckorna...
Punkt 4 inte uppfylld.
5. "Aktuell". Ja, vårdnadsbidraget har diskuterats i olika medier den senaste tiden, så nog är nyheten aktuell.
Punkt 5 uppfylld.
6. "Verklig nyhet". Nej, nyheten i sig är inte verklig i den mening att den inte har dykt upp tidigare. Men det "problemet" har DD löst genom uppföljning via två sidoartiklar på samma uppslag där dels en representant för Lärarförbundet, dels skolnämndens ordförande i Falun intervjuas.
Punkt 6 inte helt uppfylld, men via sidoartiklarna ändå till viss del uppfylld. Ett halvt poäng alltså.
7. "Överfört på person". Javisst. Artikeln är uppbyggd kring en mammas åsikter och önskemål när det gäller vårdnadsbidraget. Stor bild på både mamma och barn drar blicken till sig och gör artikeln mer levande och lockande.
Punkt 7 uppfylld.
8. "Informationsplikt/redovisning". Ja, det här är viktig samhällsinformation. Alla barnfamiljer berörs direkt eller indirekt, när riksdagen tar sitt beslut, och har rätt att få veta.
Punkt 8 uppfylld.
9. "Enligt tidningens regler och policy". Ja, artikeln stämmer med dessa.
Punkt 9 uppfylld.
10. "Känd person". Nej, det är ingen kändis det handlar om.
Punkt 10 inte uppfylld.
Sammanfattningsvis är det alltså inte konstigt att den här artikeln blev förstasidesnyhet med bild och sedan uppslagen på dubbelsida som tidningens största nyhet den dagen. Artikeln uppfyller 7 av 10 punkter enligt Andersson-Eks (m fl) nyhetsvärdering, varav många av de viktigaste punkterna.
/Lena
Dala-Demokratens (DD) huvudnyhet den 11 feb handlar om införandet av vårdnadsbidrag i länets kommuner. Nyheten tas upp stort med bild på förstasidan samt på heluppslag på sid 4-5. Jag har valt att studera artikeln utifrån Andersson-Ek, Andréasson och Edwardsons kapitel om nyhetsvärdering i boken "Börja skriva".
De sätter upp tio punkter när det gäller nyhetsvärdering. Ju fler punkter som är uppfyllda, desto större värde har nyheten. Punkterna är rangordnade med de viktigaste först.
Vad är det då som gör ovanstående artikel till en förstasidesnyhet?
Så här ställer sig nyheten till nyhetsvärderingen:
1. "Det du själv reagerar för". Rubriken "- Vi skaffar inte barn för att ha dem på dagis" reagerar många för. Rubriken är provocerande och väcker intresse, gör läsaren upprörd eller kanske nyfiken.
Punkt 1 är alltså uppfylld.
2. "Intresserar många". Frågor om barn engagerar de flesta läsare. I och med rubriken lockas ännu fler som i normalfallet kanske inte läser artiklar om barn.
Punkt 2 uppfylld.
3. "Inträffar i tidningens spridningsområde". Javisst, riksnyheten om vårdnadsbidrag är neddragen på lokalnivå med en sammanställning över hur de olika kommunerna ställer sig i frågan. Se dessutom punkt 7.
Punkt 3 uppfylld.
4. "Egen nyhet". Nej, det här är ingenting exklusivt för DD. Men lokalkonkurrenten Falu Kuriren har dock ingen artikel om detta samma dag eller ens de senaste veckorna...
Punkt 4 inte uppfylld.
5. "Aktuell". Ja, vårdnadsbidraget har diskuterats i olika medier den senaste tiden, så nog är nyheten aktuell.
Punkt 5 uppfylld.
6. "Verklig nyhet". Nej, nyheten i sig är inte verklig i den mening att den inte har dykt upp tidigare. Men det "problemet" har DD löst genom uppföljning via två sidoartiklar på samma uppslag där dels en representant för Lärarförbundet, dels skolnämndens ordförande i Falun intervjuas.
Punkt 6 inte helt uppfylld, men via sidoartiklarna ändå till viss del uppfylld. Ett halvt poäng alltså.
7. "Överfört på person". Javisst. Artikeln är uppbyggd kring en mammas åsikter och önskemål när det gäller vårdnadsbidraget. Stor bild på både mamma och barn drar blicken till sig och gör artikeln mer levande och lockande.
Punkt 7 uppfylld.
8. "Informationsplikt/redovisning". Ja, det här är viktig samhällsinformation. Alla barnfamiljer berörs direkt eller indirekt, när riksdagen tar sitt beslut, och har rätt att få veta.
Punkt 8 uppfylld.
9. "Enligt tidningens regler och policy". Ja, artikeln stämmer med dessa.
Punkt 9 uppfylld.
10. "Känd person". Nej, det är ingen kändis det handlar om.
Punkt 10 inte uppfylld.
Sammanfattningsvis är det alltså inte konstigt att den här artikeln blev förstasidesnyhet med bild och sedan uppslagen på dubbelsida som tidningens största nyhet den dagen. Artikeln uppfyller 7 av 10 punkter enligt Andersson-Eks (m fl) nyhetsvärdering, varav många av de viktigaste punkterna.
/Lena
Mera nyhetsvärdering
Nyhet 2
Det är både roligt och intressant att gå på djupet när det gäller nyheter, och fundera på varför en specifik nyhet blev just en nyhet här och nu (eller där och då...).
Den andra artikeln som jag har tittat närmare på ur nyhetsvärderingssynpunkt har rubriken
Ny svensk kunglig attack mot den tyska pressen
Artikeln var publicerad i DD idag, den 14 februari.
I korthet handlar den om hur den tyska skvallerpressen publicerat ett otal artiklar och fotomontage på de svenska prinsessorna Victoria och Madeleine. Den tyske (!) advokaten Prinz (! igen) har, för kungahusets räkning, stämt några av de största tyska veckotidningarna som publicerat dessa texter och bilder.
Varför publiceras då en sån här nyhet?
Ja, när ordet kung eller kungahus finns med i en rubrik lyfter de flesta på ögonbrynen och läser vidare. Oavsett om läsaren är rojalist eller inte väcker frågor som rör monarkin intresse och nyfikenhet. Punkt 1 och 2 i nyhetsvärderingens tio-i-topplista är alltså avprickade.
Att det däremot skulle ha inträffat i spridningsområdet kan vi stryka den här gången. DDs utgivningsområde är Dalarna. Punkt 3 gäller alltså inte.
En egen nyhet? Nej, knappast. Nyheten kommer från TT...
Berör artikeln ett aktuellt ämne som nyligen har uppmärksammats? Både ja och nej. Kungahusets göranden är på sätt och vis alltid aktuella, men det har inte på senare tid skrivits extra mycket om vare sig prinsessor eller fotomontage på kändisar. Så min bedömning när det gäller punkt 5 är: Nej!
Punkt 6 gäller om nyheten är en "verklig nyhet". Nej, konkurrenten publicerade samma artikel på webben igår. Tyvärr, inga poäng här.
Punkt 7 (överfört på person) är inte riktigt aktuell när det gäller den här artikeln, det handlar ju redan om två kända personer. Ingen bild fanns heller till artikeln.
Så till den 8:e nyhetsvärderingspunkten: Informationsplikt/redovisning. Är det här viktig samhällsinfo? Ja, vissa människor tycker säkerligen det. Men inte den stora allmänheten, den påverkas inte heller hur utfallet blir i domen. Nej på punkt 8 alltså.
Stämmer artikeln med regler och policy för tidningen? Javisst. Poäng här!
Sist ut är "Känd person". Ja, absolut. Den säkraste punkten när det gäller den här nyheten?! Prinsessor är utan tvivel kändisar, och det är väl den största anledningen till att den här nyheten blev just en nyhet.
Så, hur klarade sig den här nyheten i nyhetsvärderingsmanglandet?
Fyra rätt av 10. Inte speciellt bra, men de två första, och viktigaste, punkterna är uppfyllda, liksom den sista (känd person). Nyheter om kändisar smäller alltid högt, även om det inte är i kvällspressen.
/Lena
Det är både roligt och intressant att gå på djupet när det gäller nyheter, och fundera på varför en specifik nyhet blev just en nyhet här och nu (eller där och då...).
Den andra artikeln som jag har tittat närmare på ur nyhetsvärderingssynpunkt har rubriken
Ny svensk kunglig attack mot den tyska pressen
Artikeln var publicerad i DD idag, den 14 februari.
I korthet handlar den om hur den tyska skvallerpressen publicerat ett otal artiklar och fotomontage på de svenska prinsessorna Victoria och Madeleine. Den tyske (!) advokaten Prinz (! igen) har, för kungahusets räkning, stämt några av de största tyska veckotidningarna som publicerat dessa texter och bilder.
Varför publiceras då en sån här nyhet?
Ja, när ordet kung eller kungahus finns med i en rubrik lyfter de flesta på ögonbrynen och läser vidare. Oavsett om läsaren är rojalist eller inte väcker frågor som rör monarkin intresse och nyfikenhet. Punkt 1 och 2 i nyhetsvärderingens tio-i-topplista är alltså avprickade.
Att det däremot skulle ha inträffat i spridningsområdet kan vi stryka den här gången. DDs utgivningsområde är Dalarna. Punkt 3 gäller alltså inte.
En egen nyhet? Nej, knappast. Nyheten kommer från TT...
Berör artikeln ett aktuellt ämne som nyligen har uppmärksammats? Både ja och nej. Kungahusets göranden är på sätt och vis alltid aktuella, men det har inte på senare tid skrivits extra mycket om vare sig prinsessor eller fotomontage på kändisar. Så min bedömning när det gäller punkt 5 är: Nej!
Punkt 6 gäller om nyheten är en "verklig nyhet". Nej, konkurrenten publicerade samma artikel på webben igår. Tyvärr, inga poäng här.
Punkt 7 (överfört på person) är inte riktigt aktuell när det gäller den här artikeln, det handlar ju redan om två kända personer. Ingen bild fanns heller till artikeln.
Så till den 8:e nyhetsvärderingspunkten: Informationsplikt/redovisning. Är det här viktig samhällsinfo? Ja, vissa människor tycker säkerligen det. Men inte den stora allmänheten, den påverkas inte heller hur utfallet blir i domen. Nej på punkt 8 alltså.
Stämmer artikeln med regler och policy för tidningen? Javisst. Poäng här!
Sist ut är "Känd person". Ja, absolut. Den säkraste punkten när det gäller den här nyheten?! Prinsessor är utan tvivel kändisar, och det är väl den största anledningen till att den här nyheten blev just en nyhet.
Så, hur klarade sig den här nyheten i nyhetsvärderingsmanglandet?
Fyra rätt av 10. Inte speciellt bra, men de två första, och viktigaste, punkterna är uppfyllda, liksom den sista (känd person). Nyheter om kändisar smäller alltid högt, även om det inte är i kvällspressen.
/Lena
onsdag 6 februari 2008
Platta bildtexter
Jag har roat mig med att lite noggrannare studera bildtexter i morgontidningar. Jag har jämfört innehåll i rubrik och ingress med bildtexten. Förvånande ofta upprepas samma budskap i dessa tre. Något som enligt journalistikens grunder inte får hända. Sådana upprepningar gör artikeln trist och lockar inte alls till fortsatt läsning. Det kallas tydligen stamning, och beror, enligt en av tidningarnas chefredaktörer, helt enkelt (men tråkigt nog) på brist på tid och framför allt pengar.
Så var det med det.
/Lena
Så var det med det.
/Lena
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
